PDF finns overallt. Kontrakt, fakturor, CV:n, skatteblanketter, manualer, e-bocker, boardingkort -- det ar mycket troligt att du interagerar med PDF-filer varje dag. Men vad ar egentligen en PDF, och varfor har den blivit standardsattet att dela dokument?
En kort historia om PDF
PDF star for Portable Document Format. Formatet skapades av Adobe Systems 1993 for att losa ett frustrerande problem: dokument sag olika ut beroende pa vilken dator, vilket operativsystem eller vilken skrivare man anvande. En rapport skapad i Word pa Windows kunde se helt annorlunda ut nar den oppnades pa en Mac, med trasiga typsnitt, forflyttade marginaler och saknade bilder.
Adobes medgrundare John Warnock forestallde sig ett format som skulle bevara ett dokuments exakta utseende oavsett var det visades. Resultatet blev PDF, byggt pa Adobes PostScript-sidbeskrivningssprak.
I manga ar var PDF ett proprietart format som kontrollerades av Adobe. Det andrades 2008 nar Adobe publicerade specifikationen som en oppen standard (ISO 32000). Detta steg cementerade PDF som ett verkligt universellt format, fritt fran ett enskilt foretags kontroll.
Hur PDF fungerar under huven
Till skillnad fran ett Word-dokument eller ett Google Doc ar en PDF inte utformad for att enkelt redigeras. Den ar utformad for att visas identiskt overallt. Sa har uppnar den detta:
- Fast layout. Varje element pa en sida -- text, bilder, linjer, former -- har en exakt position definierad av koordinater. Ingenting flodas om nar du oppnar filen pa en annan skarm.
- Inbaddade typsnitt. Den faktiska typsnittsdatan lagras inne i PDF-filen. Aven om lasarens dator inte har typsnittet installerat visar PDF:en texten exakt som avsett.
- Sjalvforsorjande. Bilder, vektorgrafik och andra resurser ar inbaddade direkt i filen. En PDF lankar inte till externa filer -- allt den behover finns inuti.
- Sidbaserad struktur. En PDF ar organiserad som en samling enskilda sidor, var och en renderad oberoende. Detta ar fundamentalt annorlunda fran ordbehandlare, som behandlar ett dokument som ett kontinuerligt flode av text.
Bra att veta. En PDF-fil ar internt strukturerad som ett trad av objekt (textstrommar, bilddata, typsnittsprogram, metadata) lankade av en korsreferenstabell. Det ar darfor du kan hoppa till vilken sida som helst direkt utan att ladda hela filen.
PDF/A -- Byggt for arkivering
Vanliga PDF:er kan innehalla funktioner som aldras daligt: JavaScript, externa lankar, multimedia, krypterade lager. For langsiktigt bevarande skapades en variant kallad PDF/A (ISO 19005).
PDF/A tillampar strikta regler:
- Alla typsnitt maste vara inbaddade
- Inget JavaScript eller korbar kod
- Inga externa beroenden
- Fargrymder maste vara tydligt definierade
- Metadata maste folja XMP-standarden
Myndigheter, juridiska avdelningar och bibliotek anvander PDF/A for att sakerstalla att dokument forblir lasbara i artionden. Om du behover arkivera ett dokument som fortfarande maste vara perfekt visningsbart om 50 ar ar PDF/A det ratta valet.
Sakerhetsfunktioner
PDF stoder flera lager av sakerhet:
- Losenordsskydd. Du kan stalla in ett losenord for att oppna filen, eller ett separat losenord for att begransia redigering, utskrift eller kopiering av text.
- Digitala signaturer. En PDF kan signeras kryptografiskt for att bevisa vem som skapade den och att innehallet inte har andrats.
- Borttagning av kanslig information. Kanslig information kan permanent tas bort (inte bara tackas med en svart ruta, utan faktiskt raderas fran filens data).
- Kryptering. PDF stoder AES-256-kryptering, vilket gor innehallet olasbart utan ratt losenord.
Var forsiktig. Att bara placera en svart rektangel over text i en PDF gor inte att texten forsvinner. Texten under finns fortfarande kvar i filen och kan extraheras. Riktig borttagning kraver ett dedikerat verktyg som tar bort datan helt.
Nar du bor anvanda PDF (och nar du inte bor)
PDF ar ratt val nar:
- Du behover att dokumentet ser identiskt ut pa alla enheter
- Du vill forhindra enkel redigering
- Du arkiverar dokument for langsiktig lagring
- Du behover digitala signaturer eller sakerhetsfunktioner
- Du distribuerar tryckfardig material (flygblad, affischer, bocker)
PDF ar inte det basta valet nar:
- Dokumentet behover redigeras kollaborativt (anvand Google Docs, Word eller Markdown)
- Innehallet bor anpassa sig till olika skarmstorlekar (anvand EPUB for e-bocker, HTML for webb)
- Du behover strukturerad dataextraktion (anvand CSV, JSON eller XML)
- Filstorleken maste vara minimal (en enkel textfil eller Markdown ar lattare)
| Funktion | Word/DOCX | HTML | EPUB | |
|---|---|---|---|---|
| Fast layout | Ja | Nej | Nej | Nej |
| Redigerbar | Begransat | Ja | Ja | Ja |
| Anpassar sig pa mobil | Nej | Delvis | Ja | Ja |
| Baddar in typsnitt | Ja | Delvis | Nej | Ja |
| Universell lasare | Ja | Nej | Ja | Nej |
| Langsiktig arkivering | PDF/A | Nej | Nej | Nej |
PDF idag
Over tre decennier efter sitt skapande forblir PDF den obestridd standarden for dokumentutbyte. Mer an 2,5 miljarder PDF:er skapas varje ar. Alla stora operativsystem inkluderar en inbyggd PDF-lasare. Formatet har utvecklats till att inkludera formuler, anteckningar, 3D-innehall, multimedia och tillganglighetsfunktioner, samtidigt som det forblir troget sitt ursprungliga lofte: det du skapar ar exakt det andra kommer att se.
Mer lasning
Oavsett om du behover komprimera, sla ihop, dela, skydda eller konvertera PDF-filer finns det en rad gratisverktyg och fordjupande tutorials tillgangliga pa ToolK.io for att hjalpa dig arbeta effektivt med PDF:er.